Torka aldrig tårar utan handskar
Jag äger ingen tv, av flera skäl:
- Jag har inte råd (och är för lat) att köpa en
- Jag har en dator där jag kan kolla allt jag behöver
- Jag vet inte var jag skulle ställa den
- Det kommer sällan bra program på de billiga kanalerna ändå (om man inte har råd att ha de dyrare)
Summa summarum har detta lett till att kvällarna spenderas genom att kolla film, gratisserier och dokumentärer på datorn istället. I förrgår började jag kolla de tre delarna av "torka aldrig tårar utan handskar", andra delen igår, och idag står trean på tur.
Ja, jag erkänner, jag ligger efter... De flesta har antagligen för länge sett alla delar, och fy skäms på mej, jag hade bara läst första boken, och inte sett en enda
Nu är jag fast.
Bättre serie har jag inte sätt på länge. Så underbara karaktärer, väldigt välgjorda. OCh scener som kramar en så hårt att man nästan måste gråta lite, scener som också får mig att le, får en att vilja hålla nåns hand.
Har ni inte sett den: se den. Nu.
Här lite info för nyfikna!:
Caférecension: Sweet Vaasa
På håltimmen idag fick jag äran att göra ett besök till det mysiga nyöppnade cafeét "sweet vaasa"
Ännu igår serverades det lasagne och sallad till lunchen, ,men eftersom allt bakas och tillreds på plats blev trycket för hårt på den annars mycket trevliga, internationella och utseendemässigt ytterst gemytliga personalen på tre personer. Idag var det enda salta som fanns små runda pajer med något franskt namn en fransmann som jag inte kan uttala. De var säkert goda, men sötsakstanden värkte, så gottegrisen och Lotta, som deltog som andra caféprovare, tog varsin muffins. (förövrigt var allt dagsfärskt, och i köket såg man hur det rådde full aktivitet. Jordgubbspajer, kex, kanelbullar, citrontoppar, kinuskikakor, cheesecake och getostpajer formligen strittade ut ur den heta ugnen)
Priset? Billigt! För billigt om man ser till utbud/efterfrågan. Kunderna strömmade i en jämn ström, men lediga bord fanns nog, även om det då och då var lite tight. Myyyso inredning förövrigt.
Efter den mustiga banan-valnötsmuffinsen, samt en påtår kaffe som ingick i priset (hurraaaa :D) var vi tvugna att smaka de nygräddade cookiesarna med tranbär och choklad, varma och direkt från ugnen. Jag säger nog åt alla andra kafen att de kan gå och spola ner sina förbannade kex, sweet vaasa har de bästa.
Från och med idag kommer mitt hjärta uppfyllas av glädje och värme då jag tänkler på denna mysiga lya. Dit ska jag återvända. Där bor mina fötters värk efter en tung skoldag. Där finns det glada barn och röda äppelkinder. Där finns gamla tanter och marshmallows.
Med andra ord, myckete trevligt! Litet minus för avståndet från stan, och än märktes det att personalen var smått stressad. Lunchen återvänder förhoppningsvis snart! Dessutom ryktades det om någon kinuskikaka som borde smakas på.....
Bild från hemsidan http://www.sweetvaasa.fi/
Ännu igår serverades det lasagne och sallad till lunchen, ,men eftersom allt bakas och tillreds på plats blev trycket för hårt på den annars mycket trevliga, internationella och utseendemässigt ytterst gemytliga personalen på tre personer. Idag var det enda salta som fanns små runda pajer med något franskt namn en fransmann som jag inte kan uttala. De var säkert goda, men sötsakstanden värkte, så gottegrisen och Lotta, som deltog som andra caféprovare, tog varsin muffins. (förövrigt var allt dagsfärskt, och i köket såg man hur det rådde full aktivitet. Jordgubbspajer, kex, kanelbullar, citrontoppar, kinuskikakor, cheesecake och getostpajer formligen strittade ut ur den heta ugnen)
Priset? Billigt! För billigt om man ser till utbud/efterfrågan. Kunderna strömmade i en jämn ström, men lediga bord fanns nog, även om det då och då var lite tight. Myyyso inredning förövrigt.
Efter den mustiga banan-valnötsmuffinsen, samt en påtår kaffe som ingick i priset (hurraaaa :D) var vi tvugna att smaka de nygräddade cookiesarna med tranbär och choklad, varma och direkt från ugnen. Jag säger nog åt alla andra kafen att de kan gå och spola ner sina förbannade kex, sweet vaasa har de bästa.
Från och med idag kommer mitt hjärta uppfyllas av glädje och värme då jag tänkler på denna mysiga lya. Dit ska jag återvända. Där bor mina fötters värk efter en tung skoldag. Där finns det glada barn och röda äppelkinder. Där finns gamla tanter och marshmallows.
Med andra ord, myckete trevligt! Litet minus för avståndet från stan, och än märktes det att personalen var smått stressad. Lunchen återvänder förhoppningsvis snart! Dessutom ryktades det om någon kinuskikaka som borde smakas på.....
Bild från hemsidan http://www.sweetvaasa.fi/
